Torsten Gardell

  • 1941.07.22 - 2022.02.28

Finns så mycket att skriva om dig pappa, vet inte vart jag ska börja. Mina minnen tillsammans med dig börjar nog på Lärbro IF fotbollsplan när du var ledare för fotbollen eller när du och mamma byggde huset vid Kajlungs, där du hade ditt barndomens hem. Du hade dina bekymmer, som så många andra, i dessa stunder var du svår att nå. Men när du var i balans var du den bästa pappa en dotter kan få. Jag minns hur jag om kvällen när du kom hem från jobbet ofta stod gömd bakom köksdörren för att hoppa fram och "skrämmas" när du klev in från förstugan, om du spelade med eller om din reaktion var äkta det vet jag inte men du brukade hoppa högt och säga, när ska den där tösen sluta och skrämma livet ur mig :D sen fick jag alltid en varm kram. När det spelades en bra låt på radion kunde du och mamma dansa i köket, som jag älskade det, när ni dansade och mamma log sitt finaste leende! Eller hur engagerad du var och hjälpte mig med Balett, min lilla häst. Du byggde om det gamla grishuset till ett litet stall, gjorde det så fint. Alla sommarkvällar du och jag åkte till Barläst för ett kvällsdopp. Ibland fick jag tolka bredvid bilen med min cykel när vi körde hem, det fick mamma aldrig veta! Sen när du blev morfar var du så glad för lilla John, så många somrar som John bodde hos dig och mamma. Jag vet att det finns så många andra som har många fina minnen av dig och skulle verkligen uppskatta om ni som vill skriver ner något minne här på denna minnessida. Jag har sedan pappa gick bort hört några berättelser som för mig var helt nya, vill så gärna få höra mer. Att pappa var generös, snäll, humoristisk (klämde alltid in med något roligt och underfundigt) och en mycket duktig hantverkare, det håller nog många med om, för att inte tala om hans dansintresse. Men jag förstår att det finns så mycket mer. Jag har sorg efter dig pappa, så tomt det blev, men vet att du har det bra nu, med mamma och andra nära och kära. Vi ses sedan, det är min fulla övertygelse, älskade pappa.

Finns så mycket att skriva om dig pappa, vet inte vart jag ska börja. Mina minnen tillsammans med dig börjar nog på Lärbro IF fotbollsplan när du var ledare för fotbollen eller när du och mamma byggde huset vid Kajlungs, där du hade ditt barndomens hem. Du hade dina bekymmer, som så många andra, i dessa stunder var du svår att nå. Men när du var i balans var du den bästa pappa en dotter kan få. Jag minns hur jag om kvällen när du kom hem från jobbet ofta stod gömd bakom köksdörren för att hoppa fram och "skrämmas" när du klev in från förstugan, om du spelade med eller om din reaktion var äkta det vet jag inte men du brukade hoppa högt och säga, när ska den där tösen sluta och skrämma livet ur mig :D sen fick jag alltid en varm kram. När det spelades en bra låt på radion kunde du och mamma dansa i köket, som jag älskade det, när ni dansade och mamma log sitt finaste leende! Eller hur engagerad du var och hjälpte mig med Balett, min lilla häst. Du byggde om det gamla grishuset till ett litet stall, gjorde det så fint. Alla sommarkvällar du och jag åkte till Barläst för ett kvällsdopp. Ibland fick jag tolka bredvid bilen med min cykel när vi körde hem, det fick mamma aldrig veta! Sen när du blev morfar var du så glad för lilla John, så många somrar som John bodde hos dig och mamma. Jag vet att det finns så många andra som har många fina minnen av dig och skulle verkligen uppskatta om ni som vill skriver ner något minne här på denna minnessida. Jag har sedan pappa gick bort hört några berättelser som för mig var helt nya, vill så gärna få höra mer. Att pappa var generös, snäll, humoristisk (klämde alltid in med något roligt och underfundigt) och en mycket duktig hantverkare, det håller nog många med om, för att inte tala om hans dansintresse. Men jag förstår att det finns så mycket mer. Jag har sorg efter dig pappa, så tomt det blev, men vet att du har det bra nu, med mamma och andra nära och kära. Vi ses sedan, det är min fulla övertygelse, älskade pappa.

Beställ blommor

Ge en gåva