Nu är jag lite sen Bibba men tror inte att det gör dig någonting.
Det var längesen vi talades vid, som vi brukade göra när vi sågs.
Vi fick en fin kontakt när jag började sommarjobba på Ica i Lärbro när jag var 15. Sedan återkom jag flera somrar. Därefter fortsatte våra samtal när vi sågs.
Du var så mjuk och fin på alla sätt.
Hoppas du har lugn och ro där du landat nu.
Käraste Birgitta! Saknaden och tomheten blir oändligt stor för oss, dina sommargrannar i kapellet intill.
Sov så gott.
Lena och Lasse samt Sofie, Per och Anders och alla deras små barn.